Home, But Sweet?

Borta bra, hemma bäst. Fast inte den här gången nej, borta bäst.

Ack Värmeland Du Sköna

Om bara ett par timmar är vi där igen.

Merry, Merry Christmas!

Eftersom det inte finns så mycket teknik som fungerar uppe i skogen passar jag på att önska god jul redan nu med hjälp av en liten Julian!

Busy Friday

Så var då äntligen sista dagen på jobbet avklarad. Inte känner jag mig något lugnare för det inte, den där julstressen har verkligen fångat mig i sitt järngrepp. Jag är rädd för att jag kommer få sitta uppe in på småtimmarna med allt pyssel, tvättande, presentinslagningar och packande. Ingen rast och ingen ro här inte. Inte riktigt än i alla fall.

Imorgon åker vi ut till pappsen tidigt på förmiddagen för att fira lite jul tillsammans. Resten av lördagkvällen kommer gå åt till att packa väskorna, för tidigt på söndag morgon lämnar vi regn-staden och åker till snötäckta värmlandsskogarna i stället. Som vi har längtat. Och som de små har tjatat efter sin mormor. Snart är vi i alla fall där, och uppe på lilla berget i mammas gamla hus, där blir det äntligen lugn och ro. En hel vecka utan mobiltelefon, det kan ju bli trist och tråkigt och... - och alldeles alldeles underbart!

Evening

Ikväll är det lyxigt värre i min annars smått hysteriska vardag. Jag har nämligen fått helt ledigt imorgon, vilket innebär att jag just nu skämmer bort mig med ett glas rödvin och lite julklappsinslagning. Känns lite busigt så här mitt i veckan, men riktigt avslappnande och en chans till lite vila tackar jag inte nej till.

Three Days

Tre dagar kvar, tre dagar kvar tills jag är ledig i tre veckor. Aldrig nånsin har helgen känts så långt borta som den gör nu. Jag försöker febrilt att uppbåda lite ork till att överhuvudtaget ta mig till jobbet. Kroppen är slut och huvudet är slut. Jag är dessutom genomförkyld och skulle inte ha överlevt de här två dagarna utan min käre vän Alvedon.
Kanske ska vara tacksam över den förbannade stressen på jobbet och hemma, för just nu är det den som håller mig flytande.

Finally Friday!

Har nog aldrig längtat så mycket efter fredagen som jag har gjort den här veckan. En gång i tiden var jag en hejare på att jobba långpannor. Den tiden är förbi kan jag säga. Nu är jag mest gammal och trött.

Jag har varit trött, snorig och hostig idag och bara tappat koncentrationen hela tiden. Efter ett tag slutar helt enkelt min hjärna att ta in mer info, det tar liksom stopp. Dessutom sorterar den bort gamla viktiga saker när det kommer ny information. Idag kunde jag för mitt liv inte komma ihåg pappas jobbnummer. Ringde till Agneta, Leif, Göran och Per (fel Per) på Scania i mina vilda gissningsförsök. Frustrationen och irritationen var enorm kan jag lova. Till slut så ringde jag växeln och så fick de rabbla alla nummer till alla olika Per tills jag hittade rätt. Hur kommer det sig att man bara glömmer bort saker som man har vetat i åratal? Sååå gammal är jag faktiskt inte. Hmpf.

Äntligen helg i alla fall och nu tänker jag vila mitt huvud från allt vad jobb heter. Och är det nåt jag vet så är det hur man stänger av hjärnverksamheten riktigt snabbt. Rödvin.

Mina Pepparkakor

4-åringen

Lilla söta 4-åringen var lyckligast i världen när han öppnade paket i söndags."Batterier! Jag har fått batterier!" vrålade han överförtjust och såg knappt resten av innehållet i paketet. Hade jag vetat det innan hade födelsedagspresenterna minst sagt hållit budget.

Overtime

Jobba, äta, jobba, äta, jobba, sova. Mer än så gör jag inte just nu. 13 timmar på jobbet i måndags, 11 timmar i tisdags och 11 timmar igår. Byta datasystem tar på krafterna och all den lilla energi som finns kvar går åt till att jobba. Misstänker att jag kommer att vara fullständigt slutkörd i jul. Känns ju lite surt, jag skulle behöva ta semester en vecka innan julledigheten för att orka vara ledig. Vet inte riktigt hur jag ska hinna med allt? Jag har (ja nu har julstressen verkligen satt sina klor i mig) inte ens börjat handla julklappar än. Inte en enda liten julklapp är klar. Jag kommer att få panikhandla allt i sista sekund - vilket jag avskyr. Stressen på jobbet är en sak, stressen privat är en helt annan, och dessa två kombinerat kan inte bli annat än pannkaka.

Just nu känner jag mig lite låg. Dels för att jag helt enkelt inte hinner med allt jag vill göra och dels för lite jobbiga sjukdomsbesked i familjen. Hur kommer det sig att vi aldrig får må bra hela bunten samtidigt? Är vi för många? Eller är det bara så att vi har en herrans massa konstiga gener i släkten som gör att vi får den ena udda sjukdomen efter den andra? Orättvist tycker jag. Därför tänker jag endast önska mig två saker av tomten i år; Att vi alla får vara friska och att dygnet blir 36 timmar långt.

My Precious

Hela fyra år av gränslös kärlek!

I'm In Love

Inte behöver jag en bebis till när jag har den här lilla guldklimpen i mitt liv!

6th Of December

Helt otroligt så rastlös jag blir på kvällarna. Ändå har dagen gått i ett med städning, dukning, ballongblåsning och barnkalas. Tyckte jag var värd ett glas vin efter det och har de senaste två timmarna smuttat på ett glas rödvin och funderat på vad jag ska göra. Har inte riktigt ro i kroppen för att titta på tv, och krogen är jag definitivt inte sugen på. Så jag fortsätter att ta några klunkar och grubblar på vad jag ska hitta på. Dock så börjar klockan susa iväg och snart finns det inte tid för att hitta på något över huvudtaget. Då kommer det i alla fall att sluta med att jag landar i soffan framför tv:n, mycket frustrerande.

Jag har helt enkelt vant mig vid att ha mycket folk i kring mig på helgerna. Jag är inte alls bra på att vara social med mig själv. Inte är jag särskilt bra på att vara social med min man heller, vi två är lite på kollisionskurs med varandra just nu. Alltså sitter jag själv framför datorn denna lördagkväll, med mitt glas rödvin och känner mig allmänt menlös. Måste nog medge att jag är himla mycket bättre på att partaja än vad jag är på att sitta hemma. Insikt är bra, frågan är om det var en bra insikt?

Friday It Is

Så var äntligen den här veckan över, eller nej förresten, det är den ju inte alls. Jag ska jobba imorgon. Sicken tur för mig, man vill ju inte riskera att få långtråkigt i helgen.

Imorgon är det även dags för årets sista party. Eller jag kanske ska vara försiktig med vad jag säger, årets sista inplanerade party är det. Det ska bli kul att dansa bort ett par timmar igen och skönt att vila huvudet från jobb och krångliga datasystem. Efter ett par glas vin kommer all den information jag blivit matad med den här veckan att vara som bortblåst. Skönt, kanske jag kan drömma om annat än bokningsbilder och priskoder.

Nu ska jag nog bädda ner mig i soffan framför Bolibompa, himla skön avkoppling. Om en liten stund blir jag även gräsänka för kvällen, ännu skönare avkoppling.

Quizz

Jag är lite trött i huvudet idag. Man blir lätt det efter en hel dag med datorutbildningar. Att komma hem till en femåring sen som fullkomligt pepprar en med frågor gör en inte mindre trött. "Drack ni kaffe?" frågar han. Eh... jo det gjorde vi. "Vem drack mest?" "Drack du kaffe?" "Var det nån som inte drack kaffe?" "Varför då?" "Vad drack hon?" "Var det nån som drack halva?" "Tycker du om kaffe?" "Hur mycket drack du?" Mammas huvud kommer inte ihåg vilka som drack vad och hur mycket.

Vid middagen började det om igen "Vilken mat är nyttig?" "Varför är inte pizza nyttigt?" "Men om man dricker mjölk till hamburgaren, är det nyttigt då?" "Vilken mat är nyttigast?" "Vilken mat blir man starkast av?" "Varför då?" "Är kolgrill nyttigt?" "Men broccoli är ju nyttigt, varför får jag inte bara äta broccoli till middag?" Eh? Mammas huvud åker rullstol nu, fråga pappa. Ber en stilla bön om att han ska lära sig läsa snart så jag kan köpa ett uppslagsverk till honom istället. Min hjärna klarar inte ens av att tänka på broccoli om kvällarna. Dagtid fungerar den behjälpligt, efter klockan 17 är det tomt.

Born To Be A Rockstar?

Realitycheck

I morse fick jag hårt vakna upp ifrån helgens äventyr och rockfester och kastas in i vardagen igen. Mycket trevligt att börja dagen med att få ett kilo snö piskat i ansiktet. Ja ja, man vaknar ju till liv om inte annat och det var väl tur eftersom jag hade en del att göra på jobbet idag.

Imorgon börjar första kursen av två i vårt nya datasystem. Har en känsla av att det kommer att bli långa dagar framöver. Det är säkert jätte intressant egentligen men mitt lilla huvud är redan fullspäckat med julmat, ledighet, planering, julklappsinköp, barnkalas, lussebullar, luciakläder och födelsedagspresenter. Jo, december närmar sig med stormsteg och som bekant är den månaden smått hysterisk i vår familj. Kan inte fatta att varenda helg fram till jul är uppbokad redan? Inte för att det är så många dagar kvar till julafton men hur gick det till? Jag måste verkligen lära mig att planera in lite vila och ledighet också. Undrar om någon skulle ta illa vid sig om man tackar nej till nåt för att man behöver få vara ledig?

Fully Booked

Då var dag två i den här smått galna veckan snart över. Önskar lite desperat att det var fredag i stället för jag känner mig helt och hållet färdig för helgen. Min hjärna har fått för sig att jag redan har jobbat fem dagar den här veckan så den har redan börjat gå på sparlåga.
Det är riktigt mycket på jobbet just nu, särskilt när ledningen bestämt att vi ska byta datasystem innan jul. Piece of cake? Eller inte.

Min fritid verkar vara precis lika fullbokad som jobbet den här veckan. Vet inte riktigt hur jag ska hinna med allt. Det värsta är att det är riktigt roliga saker inplanerade så jag vill verkligen inte behöva tacka nej till nåt. Högtempo-vecka helt enkelt. Tur att jag har vanan inne.

This I Know

Ja nu kan jag det här. Lördagar är festliga. Söndagar är skakiga. Med lite shopping i storstan uppe på det så blev helgen komplett!

Abstinens

Jag ångrar lite mitt tidigare inlägg om att jag mår bättre idag. Det gör jag visst inte. Nu vet jag hur folk som har abstinens mår. Jag fryser. Jag svettas. Jag mår illa. Jag skakar. Jag har kryp i hela kroppen. Hjärtat slår hårt, hårt. Jag är svimfärdig. Jag har ångest. Jag har svårt att andas. Jag är uppe i varv. Jag har ont i huvudet. Jag har en olustkänsla i hela kroppen. Jag har ett tryck över bröstet. Och jag fullkomligt avgudar mina hundra kloka, förståndiga läkare som efter år av studerande och år av erfarenhet vet precis vilken medicin jag behöver. Och som dessutom aldrig skulle lämna mig vind för våg med en förgiftad kropp.

Dizzy

Mår lite bättre idag än igår. Hjärtat galopperar inte riktigt lika mycket. Men jag mår illa, så illa. Får fortfarande upp spyor i halsen och är ruggigt yr i bollen. Får hoppas att det här ger med sig snabbt nu, för jag har grymt roliga planer i helgen och de vill jag inte missa för allt i världen.

På lördag ska jag till Stockholm och shoppa loss! Dags att utnyttja alla de presentkort jag blev så bortskämd med när jag fyllde år. På kvällen sen blir det en dubbeldate med lillasyster och hennes pojkvän, och om hjärtat sköter sig blir det nog en runda på krogen också. Barnen är bortlejda över natten så vi har all tid i världen att verkligen slå runt. Förutsatt att jag är betydligt piggare än vad jag är just nu. Wish me luck.

Poison

Idag har jag pratat med doktorn. Precis som jag har misstänkt så är det medicinen som gör mig dålig. Jag är digitalis-förgiftad. Det är tydligen inte helt ovanligt när man har ätit den här medicinen ett tag (snart ett år!). Jag fick order att omedelbart sluta med digoxinet, tvärt. Och enligt läkaren väntar nu en jobbig vecka när medicinen ska ur kroppen. Jobbigt, fast samtidigt, vad är en vecka när man har gått och mått så här i tid och evighet? Läkaren trodde även att jag skulle må betydligt bättre sen när veckan var över, och att hjärtrytmen skulle återgå till det normala. Lite lustigt bara att det som skulle göra mig bättre är i stället det som har gjort mig dålig.

Enough Is Enough

Nu räcker det. Efter igår och idag känner jag att jag har fått nog.

Hjärtmedicinen hjälper inte ett dugg, mitt hjärta har fortfarande inte förstått att det är meningen att det ska slå i takt. Jag mår illa, kallsvettas, har ett tryck över bröstet, tappar andan med jämna mellanrum, är alldeles yr och spyan sitter i halsen. Den där lilla boven innanför revbenen gör volter, slår hårt, hoppar över slag och rusar sedan okontrollerat. Mycket sömn blir det inte och jag är därför tröttare än tröttast.

Alltså blev det ett nytt telefonsamtal till ditt mitt favoritställe (jag skjuter mig snart) medicinmottagningen. "Men vilken läkare har hand om dig egentligen?" utbrast sköterskan "jag har ju en hel radda här". Jo tack, det har blivit ett par stycken. Bad henne välja en, sa att det inte spelade någon roll, bara jag får en telefontid med nån. Av alla mina sjuttifyra läkare (ok jag överdriver lite) fanns det visst ingen jag kunde boka en tid med. "Du får prata med doktor Knutsson, han ringer dig imorgon" Oj? Doktor Knutsson? Han känner jag inte till, är han ny? Undrar hur många läkare som jobbar där nere egentligen. Tydligen ett par hundra eftersom man aldrig får träffa/prata med samma. Jaja, det är strunt samma. Jag ska inte dit och allt jag vill är att få ett svar på en enkel fråga. Hur jag ska sluta med digoxinet? Tvärt eller ska den fasas ut? Jag tänker nämligen inte äta den längre, den hjälper inte och jag gillar inte sånt jag läser om den på internet.

Enough is enough.

Away From Home

Holiday It Is

Åh nu är den här! Underbara lediga, oplanerade helg! Den har redan börjat i lugnets tecken med sagoläsning under tecket och mys i soffan till Bolibompa. När de små är i säng sen blir det film, ostbågar och julmust. Kan inte bli bättre. Jag njuter för fullt, tänk att jag äntligen ska få vara ledig, ledig, ledig.

Absolutely Nothing

Jag fullkomligt längtar till helgen nu! Inte för att jag har en massa roliga saker inplanerade, utan just för att jag har absolut ingenting planerat! För första gången på väldigt länge. Inte tänker jag skaffa mig några planer heller, för i helgen vill jag bara njuta av att göra precis ingenting. Vila, ta igen mig och bara vara. Jag längtar.

Heartache

Så vansinnigt trött idag, och en smula snurrig i bollen. Har haft en av mina berömda nätter nu igen med ett hjärta som har hållt mig uppe inpå småtimmarna. Vaknade dessutom tidigt i ottan med världens olustkänsla och hade svårt att somna om. Inte likt mig, så tidigt vaknar jag aldrig annars. Det resulterade dessutom i att jag var på jobbet en halvtimme innan jag skulle börja vilket verkligen inte är likt mig.
Inte för att jag vill gnälla men nog tycker jag att ett och ett halvt år med hjärtproblem är tillräckligt. Skulle vara skönt att få ligga och sova igen (jo jag halvsitter fortfarande). Skönt att slippa äta mediciner. Skönt att få sova gott. Skönt att slippa få andnöd på kvällarna. Ja ja, jag ska kanske vara tacksam över att jag i alla fall har ett hjärta. För det har jag, i allra högsta grad. Kanske inte det mest friska, men ett väldigt väldigt stort hjärta som fortfarande rymmer väldigt väldigt många.

Sleeping Bag

Nu är det i alla fall färdigfruset för min del i vinter. En mycket fin och framförallt varm vinterjacka har jag köpt mig i 30-års present. Önskar bara att jag kunde klä in hela mig i dun när vintern kommer. Finns nog ingen som fryser så mycket som jag. Fast kanske inte längre, inte när jag har den här sovsäcken på mig!

Surprise

Lördagens överraskning som lillasyster hade ordnat var alldeles fantastiskt bra! Hon hade lyckats få hit både syster från Åland och mamsen från Värmland.Så jag vaknade i lördags morse av att hela familjen med boyfriends stod och sjöng "Ja må hon leva" i sovrummet. Mysig överraskning!

Dagen spenderade vi sedan på Tomtits hela högen, och sen hade vi systrar och lilla mamsen en tjejkväll. Vi åt underbart god mat, drack rödvin och skrattade så att tårarna rann. Hade man kunnat önska sig något bättre? Nej. Familjen är bäst. Alltid.

Baby Love

Det finns åtminstone en i vår familj som är väldigt, väldigt bebissugen.

If I Had A Girl...

Slowing Down

Hemma med knattarna idag. Eller jag har varit på jobbet fram till lunch, sen bytte jag och N av varandra. Ganska mysigt att tillbringa eftermiddagen med att lägga pussel och rita. Alldeles lagom en sån här kall och dimmig dag.

Nu börjar jag bli riktigt nyfiken på vad som ska ske på lördag. Lillasyster har planerat något och jag har inte den blekaste om vad, det är en del i min 30-års present. Allt jag vet är att jag inte får boka upp nåt. Försöker febrilt komma på vad det skulle kunna vara, men det står helt still i huvudet. Nåja, snart får jag ju veta, och spännande är det!
Utöver lördagen har jag faktiskt inget alls planerat den här veckan. Tror inte att jag ska planera in så mycket heller. Känner att jag behöver ta igen mig lite och lyssna aningen mer på min trötta lilla kropp. Rita, läsa böcker och lägga pussel är nog precis vad jag ska sysselsätta mig med ett par dagar framöver. Ren och skär terapi.

Time Flies

Här händer det i princip ingenting, som vanligt när det är vardag. Inte för att inte händer saker i mitt liv, tvärtom, det händer för mycket. Men en del av det har jag svårt att dela med mig av, särskilt här. Dessutom räcker tiden helt enkelt inte till.

I morse var det storebrors tur att bli magsjuk. Han ligger nerbäddad i soffan nu och tittar på tv, piper lite och sover om vartannat. N har varit hemma och vabbat idag och jag har jobbat som vanligt. Ingen helt vanlig dag på jobbet dock, ännu en råtta har lämnat det sjunkande skeppet nu, och inte vilken råtta som helst, lillasyster. Och trots att tårarna föll när jag fick veta så är jag väldigt glad för hennes skull. Hon förtjänar det bästa och den arbetsplatsen är inte den bästa.

Som vanligt åker jag X2000 genom livet, dagarna bara flyger förbi och jag håller ett alldeles för högt tempo. Hösten har varit otroligt intensiv med många bröllop, möhippor, jobb, fester, födelsedagar och så min 30-års fest. Som kära A sa här om dagen, dags att allvarligt slå av på tempot innan tåget kraschar. Så nu blir det till att dra i handbromsen innan det är för sent. Vet ju precis hur fina mina bakslag brukar bli... Och det, det vill vi gärna undvika.

Monday

Another Day

Floating

Äntligen helg, eller? Allt det där som jag hade planerat att ta itu med känns plötsligt himla långt borta idag. Har haft lite problem med medicineringen och just nu är det lite väl mycket knas i bröstet. Har en obehagskänsla i hela kroppen och det känns lite som att jag svävar (nej jag har inte rökt på). Har därför inte gjort mycket alls under förmiddagen. Har lite planer inför kvällen så jag hoppas det ger med sig snart. Söta Mallan kommer förbi senare på ett glas vin och sen är det tänkt att vi ska gå på inflyttningsfest. Så länge hjärtat stannar i bröstet och maginnehållet i magen då förstås.

I soffan sitter en liten som inte heller är i form, han har ont i magen och i morse kräktes han. Han har sovit en bra stund men är inte ett dugg piggare. Själv håller jag alla tummar i världen att det inte är magsjuka. De få kilon jag har på min kropp vill jag gärna behålla tack.

Hoppas ni får en kanonhelg alla och att den är lite mindre svävande än min!

I Am The Luckiest

Då var helgens 30-års partaj överstökat också. Och oj vilket partaj det blev! Jag måste verkligen vara lyckligast i hela världen som har så fantastiska vänner och familjemedlemmar! Tror inte jag har haft så kul på flera år (förutom bröllopet då). Som vi dansade! Och sjöng - hela vägen ner till krogen, i full cowboyutstyrsel! Det blir svårt att slå den här festen, tur att jag har tio år på mig...