Just Perfect

Ögonen går i kors här, men skam den som ger sig! Idag är definitivt ingen somna-på-soffan-framför-tv:n-dag inte. Jag jobbade till 23 igår kväll och sen upp vid 6 imorse för ytterligare ett uppiggande 8-timmars pass på mitt älskade hotell. Vanligtvis brukar jag inte ens hålla mig vaken fram till Bolibompa när jag jobbat kväll-dag, men än så länge håller jag mig borta ifrån soffan och en eventuellt för tidig nattsömn. Jag är nämligen gräsänka ikväll (mannen ska spela poker med sin manliga bekantskapskrets), och chansen till en helkväll med bara mig själv tänker jag inte sova bort. Tvärtom, jag har fina planer på att placera mig och en massa onyttigheter framför en riktig tjejfilm. Och jag ska njuta. Njuta av tystnaden. Njuta av att ha fjärrkontrollen i min ägo. Fantastiskt vad bra det ska bli.

Jag har haft en intressant dag på jobbet också. Den tunga, så smått upptinade snön på hotelltaket bestämde sig för att leta sig ner genom springor och takplattor och sedan rinna längs fönstrena ner på korridormattan. Det blev blött. Väldigt blött. Efter sjutton telefonsamtal till vår vimsiga VD bestämde vi oss för att ta saken i egna händer och kockarna fick snällt bege sig upp på taket för att skotta. Själv var jag supervisor (en mycket viktig uppgift som innebar att jag fick stå på insidan och ta kort och de andra fick stå på utsidan med snö upp till knäna). De tappra kockarna skottade bort bra mycket snö, men föga hjälpte det. Så vi får väl se om taket har rasat in imorgon när jag återvänder till mitt kvällsarbete. Det är dock morgondagens bekymmer, nu står mannen i startgroparna så här finns ingen tid att förspilla. Tjejkvällen startar nu!

Fireflies

Yesterday, All My Trouble Seemed So Far Away

Jag hade en riktig toppenkväll igår, febern höll sig borta och fötterna höll för promenaden ner till S. Vi landade i hennes soffa tillsammans med hennes syster, några glas rött och en farligt god semla. Det var underbart att få några timmar tillsammans med söta S, hon påminner mycket om mig själv och vi delar många liknande erfarenheter. Hon är alltid så enkel att prata med och tiden den bara springer iväg. Ytterligare ett OS-guld lite senare gjorde ju inte kvällen sämre. Jag gick hemåt inpå småtimmarna med ett stort leende på läpparna. Jag behövde verkligen den där vardagsflykten.

I morse vaknade jag till fullt disco här hemma. Grabbarna har poppat musik hela förmiddagen och studsat runt i sina rum så jag har trott att taket ska rasa in. Just nu går MJ varm i högtalarna och jag ler för mig själv. Han håller även för nästa generation.

Snart ska jag pallra mig ur soffan för att röja undan det värsta innan svärföräldrarna landar här. De ska sova över inatt och jag vet inte riktigt när de dyker upp, så det börjar kanske bli dags att sätta fart nu.

Ja det var de lediga dagarna det, imorgon drar helgjobbet igång med ett långt kvällspass. Hoppas fotlederna håller för trycket.

Sunny Day

Igår var ingen rolig dag. Febern tvingade ner mig i soffan på eftermiddagen där jag så småningom somnade under lillebrors tjocka täcke. Efter ett par timmar gav den med sig, men jag tog mig inte ur soffan på hela dagen. Sent på kvällen sen fick jag otroligt tragiska nyheter som gjorde min nattsömn minst sagt bedrövlig. Jag har snurrat, grubblat, vaknat, svettats och drömt mardrömmar. Inte världens bästa start på den här dagen.

Jag har i alla fall fått trevligt sällskap av Ako som svängde förbi på förmiddagen. Vi har legat och slappat i soffan med varsin kopp kaffe medans smågrabbarna har hoppat i snöhögarna utanför fönstret. Hade jag inte haft så ont i tassarna hade jag definitivt gett mig ut i solskenet jag också. Men jag sparar lite på krafterna så jag orkar gå ner till söta S ikväll. Det ska bli skönt att komma hemifrån en stund och få tänka på annat. Nu håller jag bara tummarna för att febern ska hålla sig borta också.

I Don't Understand

Hur är det möjligt undrar jag nu? Jag har varit pigg hela helgen, lite ont i fötterna men inte värre än att jag obehindrat har kunnat gå på de. Och nu sitter jag här med feber igen. Hur gick det till? Och vad sjutton är det som gör att den kommer och går på det här sättet? Vi pratar inte dagar längre utan veckor, och jag undrar verkligen vad som försigår i min kropp? Vanlig förkylning kanske man kan stryka, men vad är det då? Jag blir inte klok på det här och tyvärr känner jag att jag inte orkar med en resa tillbaka till läkaren. Jag har för längesen ledsnat på allt vad sjukvård heter, jag vägrar ge mig in i den cirkusen igen. Jag bestämde mig i förra veckan för att vänta ut det här, jag hoppas bara att jag har tillräckligt med ork till det, för just nu sviker energin och nedstämdheten tar vid.

More Days Off

Kallt som attan är det och min tunna lilla lekamen skakar av köld. Men ingen idé att klaga, det verkar som att evighetsvintern har bestämt sig för att stanna ett bra tag till. Jag sparar alltså på gnället tills jag bättre behöver det.

Helgen har jag i alla fall ingenting att klaga över, tvärtom, den har varit fantastiskt bra. Jag har umgåtts järnet med mamsen, lillasyster och mostrar och kusiner. Vi har ätit mängder med gott, druckit ännu mera gott, shoppat lite, kollat OS och bara tagit det lugnt. Jag kände att jag fick en ordentlig energikick av att hänga med tjocka släkten, så humöret har varit på topp hela helgen. Hade det inte varit för att mina fötter värker som sjutton idag så hade nog det goda humöret hållit i sig hela veckan.

Nu har jag några lediga dagar framför mig så jag laddar batterierna ordentligt inför kommande helg som ska spenderas på jobbet. Jag tar alltså min helg nu i stället, det ska nog gå minst lika bra det.

Sweet Weekend

Nu är helgen äntligen här, och jag har verkligen längtat. Ikväll kommer lilla mamsen hit och stannar till på söndag. Det ska bli underbart att få umgås med henne i ett par dagar. Imorgon åker vi tillsammans med lillasyster upp till min moster i Täby, där alla kusiner och min andra moster väntar. Det kommer att bli en riktigt bra helg det här!

Igår fick jag även svar ifrån läkaren på min lungröntgen. De ser inga förändringar på plåtarna, så med andra ord har jag finfina lungor! Det var en otrolig lättnad för mig och en stor sten som föll ifrån mitt bröst. Nu sa läkaren att man i alla fall inte kan utesluta min sjukdom och eftersom väntetiderna nere på Medicin är långa ville hon att jag skulle sätta mig på akuten för att ta fotledsprover igen. Den går bort kan jag säga. Jag tänker aldrig nånsin mer ha en nål i mina fotleder. Så jag har bestämt mig för att avvakta lite. Jag ska vila och ta det lugnt i helgen så får vi se om mina fötter (som jag har haft riktigt ont i) känns bättre efter det.

Nu väntar en kopp kaffe och lite städning här hemma, sen middag med mamma. Trevlig helg mina vänner!

My Everything

Sometimes I try to count the ways and reasons that I love you
But I can't ever seem to count that far
I love you in a million ways and for a million reasons
More than this I love you as you are

You are my inspiration, you are the song I sing
You are what makes me happy, you are my everything
You are my daily sunshine, you are my evening star
Everything I'll ever need or want, that's what you are

You are my thoughts when I'm awake, my dreams when I'm asleep
You are the reason for my smile, you are the words I speak
Every role I play in life you play the leading part
Everything I'd ever hope to find is what you are
Everything I'd ever hope to find is what you are

New Week

Ny vecka igen och vi tar nya friskare tag. Jag har känt mig lite piggare sen i helgen som har varit väldigt lyckad. Visserligen var jag rätt så nedstämd i fredags efter samtalet med läkaren, men jag bestämde mig för att inte ta ut något i förskott. Lördagkvällen spenderade vi tillsammans med P2 & Tommy, middag, melodifestival, något glas rött och sällskapsspel. Det var ett riktigt trevligt avbrott i vardagen. Jag hade knaprat ipren i förebyggande syfte och mådde faktiskt riktigt bra hela kvällen. Skönt att få tänka på annat i ett par timmar.

Febern är inte riktigt borta än, den smyger sig på om kvällarna och nätterna, men det känns ändå som att jag är på bättringsväg nu. Jag är inte lika trött och sänkt längre utan har börjat känna mig piggare om dagarna. Den mysiga helgen har dessutom gett mig lite ny energi och även nytt hopp om att det här faktiskt kanske bara är ett elakt virus. Provsvaren borde komma om någon dag, men jag känner mig inte alls lika orolig längre. Oddsen för att jag skulle få tillbaka min sjukdom är väldigt små, så jag slår bort den ur tankarna nu.

Happy V-day!

Keep Your Fingers Crossed

Jag hatar att vänta. Det är det värsta jag vet. Jag har inte tålamodet till det. Jag avskyr särskilt mycket (av förklarliga orsaker) att vänta på provsvar. Det sätter alla möjliga griller i huvudet på mig.

I morse ringde i alla fall läkaren ifrån vårdcentralen. Ett av mina prover var inte så bra och deras misstankar vandrar genast tillbaka till den sjukdom jag hade för lite drygt två år sen. Mina fjorton dagar med feber nu talar ju inte direkt emot. Hon jagade snabbt iväg mig upp till sjukan igen för att göra lungröntgen omgående. Den har jag nu gjort. Och nu måste jag vänta på svaren, igen. Jag orkar inte vänta. Och jag grejar inte att få tillbaka den sjukdomen igen. Så håll tummarna för mig. Håll tummarna för att jag bara är förkyld.

If I Just Lay Here

Det är inte helt lätt att roa två små energiknippen när man själv bara vill dra täcket över huvudet och ligga på soffan hela dagen. Febern den kommer och går, ibland är jag lite piggare och hinner fixa lunch och mellis till de små, och ibland ligger jag under filtarna i soffan och önskar innerligt att kvällen och nattningen av de små ska vara över. Trots mysigt sällskap i sängen har natten varit bedrövlig och jag har varit sjöblöt av svett. Det blev en orolig sömn i natt, jag är en sån där typ som får ångest när febern stiger. Så det var med ett mycket tungt huvud jag klev upp i morse.

Känns lite snöpligt att de lediga dagarna ska spenderas framför tv:n, jag hade mycket hellre haft lite energi till något annat. Om ett par timmar ska jag åtminstone få lite sällskap av fina A som vågar bryta karantänen här hemma, jag hoppas innerligt att jag är feberfri just då. Så, nu vill min slöa kropp tillbaka ner i horisontalläge framför dumburken. Ytterligare en ipren ska jag unna mig till det.

Sweet Dreams

Tur att man inte behöver sussa ensam på natten. Jag gick och hämtade mina små sängvärmare och sen sov vi sött alla tre, sida vid sida.

Tuesday With Fever

Jag pallrade mig faktiskt iväg till vårdcentralen idag, lika bra att gå och kolla upp vad det är som gör att min feber har bestämt sig för att stanna på obestämd tid. Visst, jag kan ju inte ens kliva in på nån form av vårdinrättning utan att de genast tar sköldkörtelprover på mig, så även denna gång, men med min kroppshydda får jag väl leva med det. Mina övriga prover, de som jag fick svar på idag, visade hyfsat ok förutom lite högt blodsocker, men med mitt stora godisintag så hade jag inte väntat mig annat. Nån infektion har jag åkt på, men ingen av den allvarligare sorten. Tyvärr åkte jag på att få röntga mina lungor igen också, den hade jag gärna varit utan. Nu är jag inte det minsta nervös inför det, jag vet att mina lungor är bra igen, men jag tycker fortfarande att det är olustigt med den där röntgen. Den framkallar en hel del minnen kan jag avslöja. Jaja, jag har gjort det förut.

Nu är jag och smågrabbarna alldeles ensamma i ett par dagar. Just nu leker de för fullt på övervåningen med sin bästis, själv har jag bäddat ner mig i soffan eftersom febern börjat stiga igen. Som tur är blir det i alla fall lill-helg för mig nu. Jag har jobbat dagpass idag men nu är jag ledig fram till fredag. Precis vad jag behöver!

What's Wrong With Me?

Jag undrar vad det är för raketförkylning jag har råkat ut för, om det nu ens är en förkylning. Jag snorar inte, har inte ont i halsen eller öronen. Däremot har jag haft ont i kroppen, huvudvärk och ett tryck över bröstet i två veckor. Och om det inte är feber jag har om natten så vet jag inte vad det är som gör att jag vaknar sjöblöt av svett varje morgon. Men feber i två veckor låter inget vidare. Tror det börjar bli dags för ett läkarbesök snart, för jag verkar inte direkt bli piggare. Skulle verkligen behöva få tillbaka min energi nu när mannen åker till London imorgon och inte kommer hem förän på torsdag natt. Att vara ensam med barnen när man inte är frisk är rätt så tungt. Vi får hoppas att jag tar mig igenom de dagarna också.

Den här helgen har tagit lite musten ur mig. Inte alls van att jobba kvällspass till elva och sen börja jobba igen kvart i sju morgonen efter. Inte konstigt att jag somnade på soffan igår kväll, jag var fullständigt slutkörd. Men nu är det en ny, lite lugnare vecka. Jag är ledig rätt så mycket så jag hoppas att det är tillräckligt för att jag ska hinna hämta andan igen. Prio ett just nu är i alla fall att bli frisk igen.

Feeling Low

Nu har jag legat under ett tjockt täcke i soffan hela dagen. En kopp kaffe har gjort mig sällskap och till och från två snörvliga barn. Båda började bli lite hängiga häromdagen och det verkar inte direkt gå åt rätt håll. Det är riktigt surt med de här förkylningarna nu för tiden. Jag brukar vara väldigt dålig på att vara hemma och kurera mig, och det resulterar i stället i att jag går runt och är halvrisig i flera veckor. Tänk att man ska behöva känna att man inte har tid att vara sjuk.

Jag har även haft lite sällskap av tv:n idag. Inte så lite heller. Mannen fick för sig att vi behövde en digitalbox och åkte därför och köpte en igår. Nu har vi plötsligt fler tv-kanaler än jag kan räkna till. Jag har alltid varit emot den där boxen, tycker det räcker gott och väl med de få kanaler vi har, skulle aldrig få för mig att betala en massa i månaden för ännu mer skit på tv:n. Men nu är det gjort. Och inte finns det mer att titta på för det. Suck.

Having A Day Off

Igår jobbade jag mitt första pass i receptionen, kvällspasset. Jag lyckades hålla mig vaken och det gick rätt så bra, trots att jag inte har jobbat där på över ett och ett halvt år. Kul var det men ovant dock att stå i åtta timmar. Det kändes i benen och ryggen kan jag säga. Men som med allt annat så vänjer man sig väl.

Idag är jag i alla fall ledig och det känns otroligt lyxigt med ett break mitt i veckan. Nackdelen är förstås att jag ska börja jobba helger igen, men jag lär väl komma in i det också rätt så snabbt. Min förhoppning är att jag ska få mycket mera gjort här hemma när allt inte är koncentrerat till helgerna längre. Just idag har jag visserligen inte gjort nånting, vi har för många små projekt på gång så jag vet faktiskt inte i vilken ände jag ska börja. Det ska målas innertak i lilla badrummet, inhandlas garderober, sängstomme och diverse andra möbler till vårat sovrum, jag behöver måla trappräcket igen, alla fönster, dörrfoder och lister. Vi behöver köpa nya dörrar, tapet och småförvaring till grabbarnas rum. Skulle behöva spackla och slipa klart inne på kontoret och dessutom kommer snickaren snart igen och drar igång med nästa projekt. När han är klar har jag två väggar till att spackla. Spännande.

Nej, jag återgår nog till kaffet en stund. Är fortfarande förkyld och även om jag mår bättre än i förra veckan så är energin inte på topp. Vi sparar alla projekt i några dagar till.