I Don't Like It

Gillar inte cenium. Gillar inte telefoner. Gillar absolut inte porttelefoner. Gillar inte norrmän som pratar fort. Gillar inte kortläsare. Gillar inte byggjobbare. Gillar inte mattläggare. Gillar inte rörmokare. Gillar inte inredarna .Gillar inte målare. Gillar inte "jag behöver ett byggkort så jag kommer in i gången". Gillar inte spånen som ska "fräsa lite asfalt" mitt i natten. Gillar inte inventering. Gillar inte plan fyra. Gillar inte slippade rum. Gillar inte tyska bussgrupper. Gillar definitivt inte ergo. Gillar inte offerter. Gillar inte parkeringshelvetet. Gillar inte kreditar. Gillar inte stress. Gillar inte mig själv just nu.

Someone give me my vacation!

Not That Pale

Förbaskat svårt som vanligt att få till en vettig bild, men om ni kisar lite kanske ni kan se att jag minsann fått lite färg under dagen på beachen! Me like!

Day On The Beach

Vilken fantastiskt bra dag vi fick då! Härliga S kom och plockade upp mig och hela högen med ungar, sen drog vi till stranden för ett par timmars sol och bad. Hur skönt som helst. Jag behövde lite sol på näsan, och premiärbadet är numera avklarat. Imponerande med tanke på vilken fryslort jag är. På hemmaplan sen fick jag urmysigt sällskap i solen en stund av min bästa A. Kan det bli bättre?

Det är såna här dagar som gör att man orkar jobba ett litet tag till. Med betoning på litet. Mera sånt!

A Long Weekend

Jag passar på att önska trevlig midsommar redan nu. Tidigt imorgon bitti packar jag och min lilla familj in oss i bilen och åker upp till mamsen. Det är en otroligt efterlängtad minisemester!

Så trevlig helg och midsommar mina beloved ones!

My New Little Friend

There Is Hope Again!

Jag har haft en fruktansvärt dålig helg när det kommer till mitt lilla hjärta. Sömnen har varit minimal och i lördags vaknade jag med ett hjärta som fullkomligt skenade i kroppen. Svetten den rann och ångesten var total. Det lugnade sig lite framåt kvällen sen bara för att börja om igen i söndags. Idag nådde det hela sin kulmen då hjärtat började rusa hysteriskt på jobbet och jag var tvungen att springa och kräkas. Tårarna rann och jag bestämde mig för att nu får det helt enkelt räcka. Det fick bli en tur till akuten.
Jag hade den otroliga turen (för ovanlighetens skull) att det fanns en hjärtspecialist på plats. Blodproverna visade att salterna i kroppen är rubbade och jag har hypokalemi (kaliumbrist). Vilket med största sannolikhet är det som har gjort att jag haft hjärtklappning från första början enligt läkarna. Och läser man här kan man även se att min sjukdom kan vara orsaken till bristen. Den sista pusselbiten?

Nu har jag fått kaliumtabletter utskrivna och lugnande så jag ska kunna få sova på nätterna. Om ett par dagar borde jag vara i bättre form än på länge när kaliumhalten i kroppen har stigit till det normala. Så ja mina vänner, det finns hopp om livet igen! Tänk om tre års hjärtklappning kan vara över om några dagar? Hur fantastiskt är inte det? Jag kanske mår fysiskt dåligt just nu, men inom mig skiner solen igen.

Finally Friday

Då har jag klarat av den här veckans jobb, med nöd och näppe ska tilläggas. Jag hade goda förhoppningar när jag började äta den nya hjärtmedicinen i onsdags. De förhoppningarna är nu borta. Jag blev riktigt dålig redan efter första tabletten. Det susade i huvudet, allt snurrade, blev illamående och kallsvettig och hjärtat det hittade inte alls tillbaka till sin rätta rytm. Tvärtom, det slog som aldrig förr. Hur jag ens klarade av mina två kvällar på jobbet har jag ingen aning om. Det var ren och skär fylla kan jag meddela. Nu vet jag inte hur jag ska göra längre, äta de eller inte?

Nu har jag i alla fall tagit helg och det är jag vansinnigt glad över. Ikväll kommer mannens bror och familj på besök, det ska grillas, kanske drickas vin (om det nu funkar med den här medicinen) och spelas spel. Sen spenderar de natten hos oss. Det ska bli riktigt mysigt att umgås på hemmaplan en kväll.

Imorgon sen är tanken att vi ska hinna ut till Pappsen en sista gång innan han flyttar och efter det ska jag bege mig upp till huvudstaden. Nej, jag ska inte på bröllop, jag ska till Gamla Stan för att fira underbara Sabina som fyller hela 30 år. Det ser vi fram emot! Nu gäller det bara att mitt hjärta håller för det lär inte bli helt enkelt att ta sig hem från stan bland alla bröllopsfirare. Keep your fingers crossed!

Trevlig helg då friendly ones!

Work, Smoothie & Heart Medicin. That's My Evening.

Tomorrow is calling, but I'm dragging my feet. The skies are indecently clear but I can't stand the heat.

My Heart Again

Hjärtat mitt har varit minst sagt ur form de senaste veckorna. Det slår hejvilt i bröstet och jag har otroligt svårt att somna på nätterna. Jag gick därför tillbaka till Vårdcentralen igår där jag fick en ny medicin som förhoppningsvis ska fungera. Det brukar bli ett par jobbiga dagar när kroppen ska vänja sig vid det nya så vi får väl se hur det blir framöver.

Igår blev tröttheten i alla fall övermäktig så jag stoppade i mig lugnande för att äntligen få sova i ett par timmar. Jag tvärdäckade så den medicinen gjorde vad den skulle, det är dock inte lika skoj idag då jag alltid blir lite bakis dagen efter. Vi får hoppas att jag piggnar till så småningom så jag orkar med kvällsjobb till klockan elva.

Det är mycket nu. Det är sjukt mycket nu. Och tiden, den räcker inte ens i närheten till.

Crazy Living

Jag är inte direkt i mitt livs bästa form idag. Men allt är självförvållat, så jag har väl inte ens rätt att beklaga mig egentligen. I min ålder borde man veta bättre än att springa på efterfester och ramla hem halvsex på morgonen. Jo, jag borde nog skämmas lite. Men kvällen var alldeles för rolig för att jag ville att den skulle ta slut när krogen stängde.
Kusin fyllde 30 år och det skulle naturligtvis firas. Sen tror jag att mitt försök att komma ifatt de andra genom att hälla i mig vinet var en mindre lyckad idé. Jag blev minst sagt rund under fötterna och tyckte att hela världen var fantastiskt rolig. Så rolig att jag tyckte att sängen gott kunde vänta i några timmar till. Ja, ju mer alkohol desto mindre förstånd. Det kan jag skriva under på. Jag får vara tacksam över att jag har en fantastisk man som har tålamod med alla mina spontana infall.

Det blev inte mycket till sömn i slutändan då liten kom upp och väckte mig alldeles för tidigt (i mitt tycke, sanningen var att det var mer förmiddag än morgon). Jag kravlade mig ur sängen med en ordentlig huvudvärk och svidande ögon. Frukosten fastnade i halsen, men en Ipren och några koppar kaffe slank ner. Efter det var jag åtminstone kapabel till att fungera igen. Finaste Nadja kom förbi med sin lilla docksöta dotter och vi drack kaffe i sommarvärmen på altanen medans liten slumrade sött i sin vagn.

Jag tackar min lyckliga stjärna över att jag är ledig imorgon också, för den här dagen har bara sprungit iväg (eller jag har rättare sagt sovit bort den). Nu längtar jag efter bakismat och en kväll framför tv:n.

Stupid Me

Hur hemskt är inte det här? Lillebror kom in för en stund sen med tårarna rinnandes och kastade sig runt halsen på mig. Han skulle klättra upp på taket på lekstugan och tydligen satt det en spindel i vägen. Jag som trodde att jag hade lyckats dölja min stora skräck, nu har jag sabbat hans liv. Stupid, stupid me.

That Island

Naglarna är målade och väskan så gott som färdigpackad. Lite småkrafs kvar men det tar jag imorgon bitti. Vid tretiden imorgon sitter nämligen jag och lillasyster på den hemska skorven Rosella för att hälsa på mellansyster på Åland. Det ska bli fantastiskt kul att träffa syster och min kusin igen, jag har verkligen längtat. Synd bara att det är en bedrövlig båtresa mellan oss. Det har börjat knyta sig lite i magen nu, men jag får väl hålla lillasyster i handen så ska jag nog överleva det också.
Ikväll blir det med andra ord väldigt lugnt. Mysa med barnen så mycket jag orkar och sen är det nog läge för en bra film. Städat alltså, till skillnad från vad det kommer att bli imorgon kväll. Då finns det inga planer alls på att vare sig ta det lugnt eller verka städad. Syster T har planerat utgång med ett gäng tjejor och jag och syster S lär få ligga i om vi ska hänga med i ålänningarnas tempo. Skoj ska vi i alla fall ha.

Trevlig helg mina fina!

Adorable!

Sweet Day

I Need A Break

Jag och småkillarna är hemma idag, det är riktigt skönt med ett break mitt i veckan. Lite synd bara att jag vaknade i morse med en rejäl huvudvärk. Jag bäljade i mig lite kaffe och sen tog jag de små i handen och gick upp till Torekällberget. All stress och irritation jag har känt de senaste dagarna försvann för ett par timmar. Det var bara jag, mina små och en hel del underbart söta små killingar. Det är verkligen ljuvligt att bara få släppa alla tankar för en stund och bara vara. Jag behöver många såna dagar just nu. Annars kommer jag vara helt slutkörd innan sommaren börjar. Det är så mycket som ska hinnas med nu innan vi går på semester. Hur jag än vänder och vrider så räcker tiden inte till, och jag vet inte ens hur jag ska lyckas prioritera? Dagarna de susar förbi alldeles för fort just nu, jag hinner knappt med mig själv. Hoppas att solen och värmen som verkar vara i antågande kan bringa lite ny energi.

Ikväll har jag i alla fall väldigt trevliga planer då jag äntligen ska hälsa på Nadja och hennes nykläckta lilla sötnos. Något bättre än bebismys finns inte. Jag längtar!