Just Me And My Boys

Vi var på BVC igår och vaccinerade Dante. Fy bubblan säger jag bara, mitt hjärta brister! Trots att jag har gått igenom det här med två barn tidigare så vänjer man sig aldrig. Nu för tiden tar man tydligen två sprutor dessutom, dubbelt ont på bebis och fyrdubbelt ont i mammans hjärta. Nästa gång överlåter jag det här åt mannen, jag är på tok för labil.

Idag är vi rätt så ensamma jag och mina små som är lediga från skolan. Nicke har helvetesveckor på jobbet framför sig med sena kväller (nätter?) och helger. Lika bra att jag och knattarna vänjer oss vid att vara själva. De stora har dock varit exemplariska idag och hjälpt till med både det ena och det andra. Vi passade dessutom på att ta en runda ner på stan så killarna fick handla för sina födelsedagspengar. Lyckliga grabbar vill jag lova.

Nu har de stora lämnat mig för pulkabacken och jag ligger på soffan och snusar på min bebis. Vi har det rätt så bra idag alltså.

Let The Weekend Begin!

Min bror har skaffat sig en liten stuga ute på landet, han fick nycklar till den igår så vi passade på att göra en liten utflykt med honom och spana in det nya hemmet. Så himla mysigt var det! Mitt ute i ingenstans, knappt några grannar, bara skog och en liten sjö alldeles i närheten. Där kommer vi definitivt att bosätta oss i sommar!

Idag är det däremot full rulle här hemma, vi städar, fixar, blåser ballonger och gör godispåsar till Andrés födelsedagsdisco ikväll. Det är barnarbete på hög nivå här kan jag säga, vill man ha kalas får man hjälpa till! Men det går bra, grabbarna är vana städare.
Lilla loppan sover som en stock ute i vagnen och har gjort det i närmare två timmar nu, helt perfekt timing för mamman som har hunnit med massor under tiden. Nu väntar vi bara in mannen som ska leverera pizza - let the weekend begin!

Today

Vi gör inte många knop här hemma idag. Äter, sover, gosar, äter, byter blöja, pratar, sover och äter lite till. Gött.

Mothers

Du vet att du är mamma när...


- Du inte kan minnas när du senast sov mer än sex timmar i sträck.

- Du njuter av en lång sovmorgon till 8:00.

- Du hittar durkslaget i toalettstolen.

- Du varje gång som du går ut för att köpa nya kläder till dig själv istället kommer hem med pyjamasar med små grisar på i storlek 60.

- Du lyssnar fascinerat med halvöppen mun när folk pratar om aktuella biofilmer, teaterpjäser, nya romaner och annat du aldrig hört talas om.

- Du inte längre kräver att det du har på dig ska vara rent. Inte SÅ fläckigt duger bra.

- Du tycker att Sempers aprikospuré är riktigt god.

- Du börjar använda ändelsen -is på det mesta. Dagis, mellis, gullis, sötis och absurda självkonstruerade avarter som tröjis, parkis, vovvis och sängis.

- Din senaste litterära upplevelse är Max Balja och din näst senaste Max Potta.

- Du råkar kalla din partner för pappa.

- Du vill skicka lönnmördare på barnet som gjorde sönder ditt barns leksak så att det började gråta.

- Du har bara tid att raka det ena benet.

- Du gömmer dig på badrummet för att få vara ifred.

- Barnet kräks, och du fångar det i händerna.

- Du skaffar en barnvakt då du och din man inte varit ute ensamma på evigheter, och sedan tillbringar du halva kvällen med prata om dem och ringer och kollar att det går bra.

- Du använder ditt eget saliv till att tvätta ditt barn i ansiktet.

- Du har inte hjärta att ge bort bebiskläderna, det är så slutgiltigt att barnet blivit stort då.

- Du säger minst en gång om dagen: "Det här med moderskap är ingenting för mig", men vet att det inte finns något i hela världen du skulle byta bort det mot.

What A Difference A Day Makes

Huva vilken dag vi har haft hittills. Liten har sovit fullkomligt uruselt i natt och jag känner mig mer död än levande. Som grädde på moset har nånting hänt med min lilla loppa (magont?) som har gjort att han har skrikit hela dagen fram tills för en stund sen när han däckade i min famn av utmattning. Jag har matat, vaggat, vankat och burit runt på honom i timmar, inget har hjälpt. Inte alls likt Dante att vara på det här viset, och mig veterligen har jag inte ätit något ovanligt heller? Jag hoppas att det är något tillfälligt som snabbt går över, synd om mitt lilla hjärta.

Helgen den försvann lika fort som den kom och den blev definitivt inte som planerat. André fick ont i magen i lördags och låg dubbelvikt i soffan i ett par timmar, det blev alltså inget kalas för hans del och ingen barnvakt för vår del då syster var rädd att vi hade magsjuka på gång. Några spyor var det dock inte tal om och framåt eftermiddagen mådde han betydligt bättre igen.

På söndagen sen vaknade jag med nackspärr. Himla lägligt när man har en ammande bebis. Mannen fick ta hand om alla knattar och jag tillbringade i princip hela dagen på soffan med min bästa kompis värmekudden.

I morse var nacken bättre, men det var då det. Efter att ha kånkat bebis hela dagen är smärtan tillbaka, snark. Vilken dag. Och Andrés födelsedag också. Bara att bita ihop och se glad ut ändå, för här ska ju firas.

9th Birthday

Your are the sunshine of my life.

Grattis på 9-års dagen mammas finaste lilla kille! I love you always.

It's Saturday, Everybody Wants To Play

Min lillgroda har haft en rätt så bökig natt, han har gnytt, sprattlat, tappat nappen gång efter gång, spytt och sparkat av sig täcket. Det blev inte direkt så överdrivet mycket sömn alltså. Sovmorgon var det inte heller tal om då mannen måste se till att Julian kommer till hockeyträningen. Alltså är vi lite halvtrötta idag. Kanske lite kaffe kan råda bot på det?

André ska på kalas idag hos en klasskompis och vi andra ska vara barnvakt till min lilla systerdotter. Lagom sköna lördagsaktiviteter. Egentligen är jag lite sugen på att ge mig ner på stan och shoppa lite, jag behöver jeans. Frågan är dock om det är någon idé att handla byxor nu? Även om jag har gått ner nästan allt jag gick upp så är jag ju knappast tillbaka i min gamla storlek. Frågan är om jag nånsin kommer bli det igen, med lite tur behåller jag lite lår och höfter den här gången. Men än så länge går det ju inte att veta om jag kommer att behålla den storlek jag har nu. Jaja, vi får se hur jag gör.

It´s A Date

Vi fick finfint kaffebesök idag jag och Dante!

Published with Blogger-droid v2.0.2

Such A Perfect Day!

Dante sov från 23 igår till 05,30 i morse igen, dessutom somnade han om och sov ända till halvtio - förstå vilken lyx! Snacka om att känna sig utvilad, jag fullkomligt bubblar av energi idag. Lite sömn gör verkligen susen för humöret. Det här skulle jag lätt kunna vänja mig vid!

Nu sover liten på soffan, jag har förberett middagen och grabbarna har nån form av disco på övervåningen. Senare ikväll kommer svärföräldrarna förbi på en fika så jag försöker gömma undan den värsta röran, hehe.

Härliga, spralliga tisdag!

Cold

Lillplutten är förkyld och det är så himla jobbigt när han är så här liten. Han har varit risig i lite över en vecka nu, snorar massor och gråter sig igenom kvällarna. Han är nästan bara nöjd i famnen, så jag och mannen får turas om att vagga och bära. Alltså får jag absolut igenting gjort om dagarna. De få stunder jag lyckas få honom att sova en stund på soffan brukar jag försöka passa på att få en kopp kaffe eller hinna borsta tänderna. Det är bra frustrerande att bara sitta med en bebis på armen och titta på all röra runt omkring sig. Men inget att göra, viktigast är ju att liten blir frisk, dammråttorna får jag väl leva med ett tag till. 

PS. Gissa vem som sov från 23 - 05,30? Lycka!

Weigh In

Jag och Dante var på läkarbesök på BVC i morse. Han är nu 2 1/2 månad, 51 cm lång och väger 3 280 gram. Ingen tungviktare direkt men det går i alla fall åt rätt håll!

Sweet!

Mysigt när brorsorna kommer hem!

Weekdays

Nu har våran vardag kickat igång på riktigt. Sen Dante föddes har det nämligen inte varit så mycket till vardag. Första veckorna låg vi ju på sjukhus, när vi sedan kom hem vab:ade både jag och Nicke eftersom vi hade hemsjukvård. Han jobbade sen veckan innan jul men då kom mamsen och de stora killarna hade skolavslutning. Huset fullt med folk även dagtid alltså. Det är först nu som vår vardag har börjat igen. Nicke jobbar, killarna går i skolan och nu ska jag och bebisen försöka hitta rutiner. Än så länge har vi inga direkta vanor, dagarna ser rätt så olika ut. Nätterna är däremot rätt så ok, han äter vid elva ungefär, vaknar en gång på natten, vid tre-fyra tiden och sover sedan till 6-7 på morgonen. Det får man verkligen vara tacksam för. I morse somnade han dessutom om och sov till nio, vilken lycka!

Idag är en bra dag i alla fall, det vill säga inga planer och inga måsten! Lyx att bara få kura inomhus när det är tråkväder ute. Vi måste i och för sig ut en sväng och hämta hem de stora killarna från skolan, men det är snabbt avklarat.
Imorgon har vi ett BVC besök planerat, är grymt nyfiken på hur mycket Dante har växt den sista tiden! Han har fortfarande storlek 50 i kläder, men tycker nog att han lite smått börjar växa ur vissa av de. Min lilla lilla kille.

Brothers

Nu har vi hämtat hem världens bästa storebrorsor från skolan. De är så duktiga mina killar, vi låter de gå hem själva och så möter jag och Dante upp de halvvägs. På så vis behöver de inte passera någon stor väg men får ändå gå en bit från skolan bara de två. Tänk vad stora de har blivit!

10th Of January

Dante har varit förkyld i ett par dagar och sitter som ett plåster på sin mamma. Han vill helst inte vara nån annanstans än i famnen, fantastiskt vad mycket man får gjort här hemma. Har jag tur kan jag få han att sova på soffan i några minuter. Men man blir riktigt snitsig på att göra saker med en hand kan jag meddela. 


Idag är jag snäppet piggare än igår. Jag gick och la mig vid elva igår och lämnade över den pigga bebisen till pappan som ändå sitter uppe halva nätterna. Grymt skönt att få somna ifred och en extra timme med sömn gör verkligen susen!

2012

Och så var det redan 2012 då. Jag hann inte riktigt med på slutet känner jag, jag var inte riktigt klar med 2011 än. December var precis lika intensivt som vanligt med födelsedag, barnkalas, skolavslutning, Julafton med hela huset fullt i folk och sen nyår i Värmland. Som grädde på moset åkte vi alla på vinterkräksjukan och låg däckade i omgångar mellan jul och nyår. En minst sagt händelserik jul.

Annars har 2011 varit ett rätt så tungt år. Jag förlorade min farfar, kusin och arbetskamrat inom loppet av ett par månader. Hade det inte varit för de bebisar som föddes det här året så hade jag gärna låtit 2011 falla i glömska.

Men nu blickar vi framåt istället. Det ska bli underbart att få vara hemma med min lilla prins och bara njuta av att ha en bebis igen. För det gör jag. Nu när oron har släppt och han har blivit lite större så njuter jag verkligen. Det här kommer att bli ett spännande år!

Bad Sleep

04.30 i morse, nyäten och nyrapad. Men inte ville han sova för det inte. I princip har han varit vaken halva natten, inte skrikit, mest bökat, snorat, spytt, sprattlat och gnällt.

Idag hade vi dessutom en tid på sjukhuset att passa så vi kunde inte ligga kvar i sängen heller. Dante har tagit blodprover för att följa upp hans gulsot och blodvärde. Får hoppas att allt visar bra, men han är absolut inte lika gul längre.

Nu behöver mamman en kopp kaffe, eller en kanna.