The Worrying Kind

Dante har sovit hela natten! Från elva igår till fantastiska halvsju i morse! Önskar att jag kunde säga att jag är underbart pigg och utvilad, men icke. Jag har vaknat massor med gånger bara för att peta på honom och kolla att han lever, man har ju nån form av inre väckarklocka som är inställd på Dantes nattvanor. Nu är inte allt guld och gröna skogar för att han har sovit inatt, han hade nämligen en liten temp i morse... Vad det betyder får väl dagen utvisa, men det kan väl inte vara möjligt att ungen ska bli sjuk nu igen? Vi avvaktar lite så får vi se, men oron har börjat gnaga lite i mig.

Nu sover mitt lilla hjärta igen, jag själv sitter i valet och kvalet om jag ska pimpla lite mer kaffe för att orka hålla mig vaken eller om jag helt enkelt ska chansa att han sover ett tag och försöka få lite välbehövlig sömn jag också.