Hundranittonde Läkarbesöket

Foten inget bättre. Febern vägrar ge med sig. Alltså blev det till att söka sig till vårdcentralen igen, och en tid hos en förvirrad läkare med universums sämsta svenska.

Konversationen löd:

" Varför du har stukat dig? Vad du motionerar? "
" Eeeh? Nääe... jag har inte stukat foten. Jag motionerar ingenting. Jag har fått en inflammation. "
" Aha. Varför du har feber? "
" Haha. Jaa.. det undrar jag också? "
" Ok. Varför foten lila? "
" Bra fråga. Jag vet inte. "
" Varför du har kryckor? "
" För att jag inte skulle belasta foten. Därför fick jag kryckor. "
" Du har gikt? "
" VA? NÄÄ... Vad är det för nåt? "
" Kanske du har gikt... "
" Jaha. Hur vet man det? "
" Eeeh... vi ska ta prover. Varför andra foten svullen? Du har stukat? "
" Nej då, kanske jag har belastat den lite mycket? "
" Det här blåa streck doktorn har ritat? Han har ritat slarvigt? "
" Va? Har han. Inte vet jag, tror han ritade ganska så bra. "
" Aha... Vänta jag ska fråga kollega... " ( Doktorn försvinner stressad ut och kommer tillbaka inom en minut. )
" Ingen kollega. Jag förstår inte. Vad är fel? "
" Jaa... jag skulle ju komma tillbaka om det inte var bättre efter ett par dagar. "
" Ok. Vi ta prover på måndag, jag prata med min bror, jag ringa dig på tisdag om provsvar. "
" Va? På tisdag? Din bror? Jaha... ja, tack då. "


Läkaren visste och förstod mindre än jag. Alltså blir det akuten igen om en timme. För inte fan tänker jag gå hela helgen och tro att jag har gikt? Vad fan det nu är, men det låter som nåt som gamlingar får.