måndag 5 november 2007
Why
Jag har mått så bra på sista tiden, känt att krafterna har börjat återvända. Jag har varit piggare, friskare och framförallt gladare sen febern släppte i september. Tyvärr varade glädjen inte så länge.
Var på återbesök hos läkaren idag för eventuell fortsatt sjukskrivning. Visade sig där att jag hade feber, en puls på 100 och hjärtflimmer. Många blodprover blev det, en remiss på ny lungröntgen och dessutom tänker de röntga hjärtat, nya blodtryck och ny medicin mot hjärtat ( betablockerare ). Känns som att jag är tillbaka på ruta ett. Ny utredning, mer feber och ett hårt dunkande i bröstet. Nu orkar jag inte längre, jag vill bara lägga mig på golvet och skrika och gråta som ett litet barn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Usch gumman. Men håll ut. Du klarar det här också. Och massor med folk finns där för att hålla handen närhelst du behöver det.
Tänker på dig! Kram
Hej Hej!
Ville bara tala om att även om läkarna säger att allting inte är bra så betyder inte det att du måste bli jättedålig för det. Du har mått bra nu ett tag och låt det få vara så. Om man inte känner efter så himla mycket så mår man mycket bättre. Sänk tempot bara så ska du se att det går bra. Läkare kan ha fel!
Kram/Tessan
Tilda: Ja vad skulle jag göra utan mitt kära skyddsnät som finns där när jag ramlar? Och den här gången har jag snubblat hårt.
Tessan: Jo jag har väl haft min beskärda del av knasiga läkare, men fakta kan man ju inte blunda för hur gärna man än vill, och EKG:t talade ju för sig själv... =(
Skicka en kommentar