Monday Again

Idag har jag minsann klarat av min första körlektion. Det gick hyfsat bra och körskoleläraren kommer bli min nya favorit! Rund och go farbror som inte verkar hetsa upp sig för nåt, ibland kom det ett "oj", inte mer än så. Tur det, för jag är en ordentlig trafikfara för tillfället. Mycket att hålla reda på vill jag lova. Men övning ger färdighet. Och kul är det förstås, riktigt kul.

För min del börjar veckan med kvällsjobb, jag är trött men på finfint humör efter att ha skrämt slag på alla stans bilister. Man får adrenalinkickar kan jag säga. Härligt!

Friday And No Work

Planen för den här dagen var egentligen storstädning. Dit har jag inte kommit än. Det fina vädret gör ju att man hellre sitter med en kaffe på altanen än skurar toaletter. Dessutom har jag och den lilla varit rätt så slöa idag, det blev mest mys hela förmiddagen.

Just nu är båda de små på vift hos en kompis och jag har lite långsamt börjat vika tvätt. Det känns inte så viktigt det där med städning idag, att bara vara är mer välbehövligt. Jag njuter för fullt av några lediga timmar i den annars rätt så kaosartade vardagen. September ser inte så lovande ut när det kommer till egentid. Det händer nåt i princip varje dag. Det mesta är av den trevliga sorten, så jag ska inte beklaga mig.

Jag skulle egentligen ut och fira av en kollega ikväll, men de planerna blev inställda. Just nu känns det rätt så skönt för jag har längtat efter en kväll i soffan. Och ostbågar, ostbågar är bara ett måste.

Two Years My Love

Min är du, din är jag.

My Biggest Fear

Jag är fortfarande alldeles skakis efter att den här synen mötte mig i morse. Spindlar är utan tvekan min stora skräck i livet, och hur mycket jag än försöker att intala mig själv att de inte är farliga, så kryper det i kroppen på mig bara av tanken på de. Min man fick som vanligt komma till undsättning och han var mäkta stolt över att jag inte skrek den här gången. Nej, jag var alldeles för chockad för att skrika. En liten spindel hade varit en annan sak, men de här är groteska. Och bits dessutom. Jag kan inte förstå att det finns så stora spindlar i Sverige. Hur ska jag lära mig att bo tillsammans med de här? Jag dör.

It's A Beautiful Morning

Published with Blogger-droid v1.4.9

Hot Friday

Olidligt svettiga fredag. Värmen hade faktiskt känts helt ok om jag inte hade stått på ett bastuvarmt hotell och jobbat till klockan 23 ikväll. Hade jag varit ledig hade jag nog njutit av lite sol och säkert stranden igen, men men, det är till för de mer lyckligt lottade. För mig står det jobb på schemat både idag och imorgon. Men som tur är finns det lite trevligheter inplanerade i helgen också. Imorgon kväll är vi bjudna på middag hos underbara C och T som vi inte har umgåtts med på flera månader, deras sällskap har både jag och barnen saknat enormt mycket. Det ska bli riktigt kul att få se de igen.
På söndag sen är det dags för storebrors fotboll att dra igång, han spelar sina första matcher och jag och den lilla tänker vara supporterklubb. En ganska ok helg med andra ord, trots jobb.

Day Four

Dag fyra. Torsdag. Ledig idag. Nästan lite pinsamt att medge att jag känner mig helt färdig efter bara tre dagars jobb. Men i mitt försvar så har det varit jobbiga dagar mentalt. På alla sätt och vis faktiskt. Jag behöver en förändring.

Idag tänker jag inte göra mycket annat än att löka runt här hemma. Gräva lite i garderoberna (rensa är ren och skär terapi för mig) och förhoppningsvis ta mig ut för att köra några varv på en ödslig skogsväg. En alldeles lagom torsdag alltså.

Back To Reality

Det var den semestern det. Vad jag kan komma ihåg har jag aldrig känt mig så ofärdig tidigare. Ofärdig på att semestra. Jag känner mig inte helt nöjd med den här sommaren, det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Nu ska jag inte beklaga mig allt för mycket, vi har gjort väldigt mycket roligt i sommar. Vi har varit i Värmland hos mamma, på Åland hos syster, legat på stranden i flera dagar, varit på barnkalas och vuxenkalas, grillat i det oändliga med vänner, släkt och familj, besökt Parken Zoo, shoppat, varit på bio med grabbarna och målat, renoverat och fixat massor i huset. Och ändå är jag inte riktigt nöjd. Nej, jag hade nämligen haft en dum föreställning om att jag skulle ligga i gräset, dricka drinkar och läser böcker hela sommaren. Och koppla av, hitta tillbaka till lugnet igen. Och ja, så blev det ju inte. Nästa sommar kanske.

Vardagen den slog i alla fall hårt. Jag började där jag slutade, fullt upp och med högt tempo. Prestationsångest blandat med uppgivenhet. Inte alls så jag hade tänkt mig de första jobbveckorna. Men å andra sidan, blir saker och ting någonsin som man tänkt sig? Inte särskilt ofta har jag för mig.

Det som däremot har varit riktigt bra med den här sommaren är att jag har tagit mig i kragen och äntligen börjat övningsköra. Och förutom ett smärre misstag då jag backade in i en buske så kan jag ärligt säga att det går över förväntan bra. Roligt är det dessutom, riktigt roligt.