Are You Impressed? I´m Impressed

Jag har gjort kålpudding idag (för första gången i mitt liv). Helt själv. Och JO den gick att äta, och JO den smakade faktiskt riktigt bra. Impade? Det blev jag.

Elementärt

Snart är helgen över, och snart får jag gå hem från hotellet (som jag bokstavligt talat bott på sen igår). Eftersom jag slutade elva igår kväll och började halvsju idag igen beslöt jag mig för att sova kvar (särskilt med tanke på att vi bytte till sommartid inatt och jag skulle förlora en hel timmes sömn). BIG mistake.
Jag skulle ha gått hem och sovit. Hela stans krog och nattliv befann sig i mitt hotellrum inatt. Fylla, skrik, skratt, sång och musik på sprängvolym. Och när man har hört Hold The Line för elfte gången tillsammans med en bashögtalare som inte var av denna värld, var det inte roligt längre. Jag hade inte ens kunnat gissa att det var så lyhört. Trodde inte ens att jag skulle märka av krogarna runtomkring. Men det gjorde jag, kunde till och med höra vad folk pratade om. Sanslöst.
När jag efter mycket om och men lyckades somna (det var inte bara krogljudet som störde, det surrade konstant ifrån fläktrummet och dessutom rann elementet hela natten) vaknade jag igen av vrål, skrik och vilda fighter, bilar som tutade och blinkande blåljus. Då blev det svårt att somna om. Låg med kuddarna över huvudet tills jag däckade nån gång in på småtimmarna. När väckarklockan sedan ringde kändes det som att jag precis hade somnat. Värdelöst. Och folk tycker att det är lyx att sova på hotell. Bah.

Happiness

Solen lyser, det är plusgrader ute och den där hemska snön håller på att försvinna från backen. Dessutom är jag ledig! En mycket bra dag.
Skulle helst av allt vilja ta mig ner på stan och inhandla lite snygga vårkläder, men det som jag och sambon gjorde igår kostade mig en månadslön. Så tyvärr finns det inte mycket slantar kvar att handla för (och köpa tuggummi är inte alls lika roligt som att handla kläder). Så jag väntar snällt tills nästa löning i stället, för trots att jag blev fattig igår så var det värt varenda krona. I bought happiness.

Slutkörd

Det har blivit lite dåligt med sömn på sista tiden (grov underdrift). Jag känner mig som en vandrande zombie, och tålamodet är definitivt inte det bästa. Känner mig mentalt slutkörd efter tunga dagar på jobbet. Trots påsk och röda dagar har hotellet varit fullt av folk. Eller inte folk, basketungdomar och deras smått hysteriska föräldrar. Mitt tålamod nådde bristningsgränsen alldeles för många gånger i helgen. Tyvärr blir man påverkad av stressen vare sig man vill eller inte, och tyvärr tar man med sig den hem. Som tur är har knattarna varit så lyckliga över sina påskpresenter och påskägg att de inte märkt av deras stressade mamma.

Men idag lämnar jag i alla fall jobbet på jobbet, jag har en liten 3-åring här hemma med feber som behöver min fulla uppmärksamhet. Just nu är mys, lek, film och kramar viktigare än allt annat.

Påskjobb

Helgen blev inte riktigt som jag planerat. Det blev jobb istället för ett långt påskfirande. Men hey, nästnästa helg är jag i alla fall ledig. Då ska jag sova. Men innan dess ska vi klara av en 6-dagars den här veckan. Undrar vad jag ska göra med alla pengar sen?

Seg I Kolan

Konstig dag.
Jag har deg i huvudet.
Tre timmars sömn blev det, sen ringde Sandra och väckte mig. Jag fick kramp i båda benen när jag skulle svara. Oskönt sätt att vakna på.
Jag gick till jobbet, för en snabb kaffe och möta upp lillebror. Fick en bamsekram av hotellchefen som sa "men lilla vän vad du ser ut!" Då ville jag gå hem igen. Det gjorde jag inte. Jag hjälpte min bror, som jag lovat. Sen köpte jag en skinnjacka som belöning. Efter det jobbade jag gratis en stund. Fick ett påskägg. Det var en bra lön. Sen blev jag trött och provade vår inhyrda massagefåtölj. Fåtöljen misshandlade mig brutalt. Den var visst inte gjord för beniga människor. Då gick jag hem. Snart tänker jag äta pizza och ostågar, sen dö på soffan. Jag vill sova i ett dygn. Eller mer. Det får jag inte. 05.45 måste jag kliva upp och gå och jobba igen. Roligt. Rolig dag.

Tired, Oh So Tired

Seriously. Nu är jag duktigt paj i bollen, och jag har tre timmars jobb kvar. Har redan förbrukat alldeles för mycket kaffe, mer klarar inte magen (inte för att det direkt har gjort mig piggare). Nu blir det tufft att hålla sig vaken, gäsp. Inte kan jag se fram emot att sova särskilt mycket heller. Dels har jag lovat lillebror att hjälpa han med en viktig sak (runt 12-snåret), och dels måste jag snurra tillbaka dygnet direkt eftersom jag börjar jobba 06.45 på fredag morgon. Men allt jag drömmer om är några heta timmar med kudden. I love my kudde.

Nattjobb

För första gången på över sex år ska jag jobba natt. Vi är ju rätt så underbemannade på jobbet så vi har väl alla vetat att om någon av nattpersonalen blir sjuk så är det kört. Nu hände det.
Jag har ingen aning om vad jag ska göra på natten, för det första minns jag knappt någonting och för det andra lär väl mycket ha förändrats på sex år. Lillchefen får skriva utförliga instruktioner åt mig. Nu tror jag ju i och för sig att det löser sig, lite sitter väl säkert i ryggraden, det stora problemet blir hur sjutton jag ska hålla mig vaken? Jag som brukar vara dödstrött redan vid elvatiden på kvällarna, och nu ska jag jobba 22 till 07. Några tips på hur man håller sig vaken?

Soffliggaren

Min sambo har gått från soffliggare till träningsnarkoman. Han styrketränar varje dag på jobbet och plötsligt ska han ut och jogga en halvmil på kvällarna. Mycket positivt att han är ute och rör på sig, men mycket negativt att han tittar snett på mig när jag äter godis sju dagar i veckan. Dessutom frågade han när jag ska börja träna? Andra ord för att han tycker att jag har gått upp i vikt eller? Jag gillar inte att träna, jag gillar godis.

Två Steg Fram & Ett Steg Bak

Allt det där som såg så himla ljust ut för bara någon timme sen, vände rätt så fort åt andra hållet. Visst en liten besvikelse egentligen, men just nu finns det vare sig tid eller rum för minsta lilla bakslag. Schemat är riktigt tight, just nu hänger mycket på att allting flyter, varenda liten minut är i princip uppbokad framöver.
Till råga på allt fick jag se att min lön plötsligt har förändrats. INTE till det bättre. I stället har jag fått tusenlappar mindre än vanligt. Och jag har en fast månadslön! Säkert ett misstag - men ruggigt irriterande. Dessutom har jag ingen att beklaga mig för, sambon är på galej med jobbet och kommer inte hem förrän småtimmarna. Hur kommer det sig att han alltid är borta när man behöver han? Annars när man gärna skulle uppskatta lite egentid så är han hemma dygnet runt. Typiskt killar tror jag.

Grå Dag & Grå Mobil

Gråa, trista, regniga onsdag. Lika grå som min mobiltelefon jag tänkte inhandla ( ikväll om jag har tur ). Först hade jag tänkt mig en lila, men den kändes lite för färgglad för min smak. Det blir nog den gråa ( tråkiga? ). Inte för att jag direkt behöver en ny mobil, men familjen står i kö för att ärva den jag har, så jag är ju nästintill tvingad att köpa en ny. Nu.

Norra Brunn

Då var snart den här helgen överstökad också. Mestadels bestod den av jobb (så även just nu). Hotellet har varit rätt så lugnt, till motsats mot mig då som har varit full av energi - för ovanlighetens skull. Snart börjar dock en ny vecka. Jag har hundra bollar i luften och en kalender som är fullspäckad, men lika glad är jag för det ( fast gladast är nog räven ).

På tisdag är det 60-års kalas för svärfar på Norra Brunn i Stockholm, till min stora glädje fick jag veta att Johan Rheborg ska vara där = skrattanfall. Det lär nog bli riktigt kul. Lillasyster ska vakta knoddarna och jag och sambon ska pröva på det där med parliv lite. Inte ofta som vi får lämna hemmet utan knattar, så det ska bli spännande att se om vi fortfarande kommer ihåg hur man gör när man är flickvän/pojkvän ( inget snusk ). Det är nästan så man blir lite nervös, kommer vi ha nåt att prata om? I och för sig behöver vi kanske inte prata så mycket, svärföräldrarna kan ju hålla låda. Och egentligen är det väl mest menat att vi ska skratta, helst inte konversera, för då kanske nån komiker blir stött och slänger ut oss. Då kanske svärföräldrarna blir sura och sen måste vi åka hem. Och hem vill vi inte när vi äntligen har BF ( barnfritt ). Vi ska nog vara tysta och städade. Väldigt tysta. Och då behöver jag inte vara nervös över att jag inte har något att säga heller. Perfekt.

Du & Jag Emil

Tror ni man blir lite rörd när man läser det här? Jag är verkligen lyckligt lottad som har en sådan vän.

Ont I Foten

Jag har ont i tårna.
När jag var på väg upp till dagis igår passerade jag en kille med en pirra överlastad med träskivor. Precis när jag gick förbi vippade den omkull och träskivorna landade hela bunten på min fot. Han bad naturligtvis om ursäkt, men samtidigt som han skrattade. Och det var inte det minsta roligt. Det gjorde förbannat ont. Känns som att jag har krossat tårna.

Mr President

Måste vara det absolut bästa jag har hört på väldigt, väldigt länge. Sanningen.

Tomt

Så tomt, så tomt det blev på en gång. Lillasyster har lämnat mig för att åka hem igen. Det är läskigt vad fort tiden går, hon kom ju precis! Helgen blev i alla fall exakt så mysig som jag trodde. Vi hann umgås, shoppa och dricka vin tillsammans, skratta åt barndomsminnen, planera för framtiden och prata om allt och ingenting. Det är alltid lika roligt att ha henne här och alltid lika tungt när hon åker igen.