tisdag 13 mars 2012

Feeding

Kan man bli mer disträ än när man ammar? Guess not. Jag är alldeles dimmig, har svårt att formulera mig och är ofokuserad till tusen. Blir irriterad på långa artiklar i tidningar som jag inte orkar läsa färdigt, kan inte se på film för jag tappar bort mig efter några minuter, glömmer bort vad jag har sagt till folk och hittar inte orden. Mitt i ett samtal kan jag fastna för att jag har tappat bort ett vanligt ord (som jag annars kanske använder jämt). Mannen fyller ofta i det jag skulle ha sagt och jag blir fly förbannad för att jag aldrig får prata klart, eller tänka klart. Jag glömmer bort var jag har lagt hemmanycklar, glasögon och nappar. Jag hämtar en ny kaffekopp när jag redan har en framställd på bordet, jag borstar tänderna flera gånger om eftersom jag glömmer bort om jag har borstat de eller inte? Sist jag duschade och var färdig för att kliva upp satte jag i balsam i håret igen eftersom jag tappade att jag var på väg upp ur badkaret. Jag glömmer bort bvc-tider och vart jag har lagt lapparna, jag glömmer ständigt bort de förbannade D-dropparna som Dante ska ha och jag minns aldrig när han åt sist. Jag avskyr det här flummiga dementa tillståndet och längtar som en galning tills jag har slutat amma. Det jobbiga i kråksången är att Dante var ju två månader tidig vilket innebär att jag får amma två månader extra. Bläk.

Inga kommentarer: