Barnen är sjuka. De har läskiga 40 grader i feber och hostar upp lungorna.
Ingen sover. Det är barn överallt. Barn som skriker. Barn som inte kan sova. Barn som snorar. Barn som ränner runt som vettvillingar i lägenheten halv tolv på natten. Barn som sover i soffan. Barn som hostar till de kräks. Barn som vägrar äta. Barn i min säng där jag ska sova. Barn som gråter. Barn som bara vill ha glass och chips. Barn som går runt i pyamas hela dagarna. Barn som gnäller. Barn som är uppe halva nätterna. Barn som inte förstår att det absolut inte är morgon klockan 4 på natten. Barn som torkar snor på sina kläder.
Ingen sover. Jag har jobbat hela helgen - utan sömn i princip. Inatt behövde jag bara vakna tre gånger mellan 1 och 4. Sen upp kvart i sex. Kan snart stå och sova.
N sover inte heller. I natt sov han på barnens matta (!) tillsammans med vår yngsta son.
Lägenheten har förvandlats till sjukstuga. Alvedon, snorpapper, termometrar och juice flaskor pryder bänkarna. Hela hemmet är i princip en enda stor hög av filtar, kuddar, täcken, nappar och snuttefiltar. Här sover man i det rum man råkar befinna sig i när man blev trött.
Tackar min lyckliga stjärna över att jag har jobbat hela helgen. 24 timmars snortorkande och gnäll slipper man gärna om man kan. Dessutom har sambon fått en prövning han sent kommer att glömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar