Tre Barn

Våran familj har utökats. Jag som inte skulle ha fler barn har plötsligt fått ytterligare en liten pojke. Pojken ( eller pandan ) heter Simon och följde med hem från dagis i torsdags. Min äldsta son är veckans barn på sin avdelning, det innebär att han får lite extra ansvar ( hjälpa till att duka etc ) och numera ingår pandan Simon i det ansvaret. Han ska följa med hem och bo hos oss i helgen. Han ska vara med på familjens alla aktiviteter och på måndag ska A berätta för sina kamrater vad Simon har haft för sig i helgen. ( Plötsligt måste vi alltså hitta på aktiviteter så att dagis personalen inte tror att vi är värsta slappar familjen )
A är mycket mån om sin nya lilla vän. Simon har fått vara med och äta, borsta tänderna och sova tillsammans med A. I morse kom min son upp strax innan sex, yrvaken och med Simon under armen. Han tar sin uppgift och sitt ansvar på fullaste allvar.
A är inte den enda som tar uppgiften på allvar. Min underbara sambo är väldigt engagerad. Gårdagen spenderade han med att spela spel med Simon ( de andra barnen fick som tur var också vara med ) och skriva ner en lång lista på alla de aktiviteter Simon hade gjort under dagen. Herre gud, han som inte ens kommer ihåg vad hans egna barn har gjort under dagen. Tänk om han hade varit lika engagerad i de?

Själv har jag lite ont i magen över det stora ansvaret. Tänk om något händer med Simon? Tänk om min yngsta son försöker spola ner han i toaletten? ( INTE osannolikt ) Tänk om vi tappar bort honom? Tänk om vi tappar bort hans ägodelar? ( Ja, Simon äger en egen korg med filt och en massa teckningar... ) Jag är inte världens mest ansvarsfulla människa, och nu har jag helt plötsligt tre killar att ta ansvar över ( ofrivilligt och utan nio månaders förberedelse ) Längtar till måndag då vi får lämna tillbaka den lilla krävande gästen igen.