Det är alltid lika vemodigt när helgen är slut och vardagen är tillbaka. Jag skulle bra gärna vilja ha lördag i ett par dagar till. Hur som helst så har helgen varit jättebra. Jag och mannen var på systrarna B:s Vårfest (med peruktvång) i lördags, och den kvällen bjöd på hur många skratt som helst. Inte ofta som vi har möjlighet att gå på fest tillsammans, men den här gången hade vi fantastiska barnvakter i lillasyster (som tog hand om J) och Sandra (som hade A). De är helt klart värda sin vikt i guld!
Jag och småttingarna är faktiskt lediga idag också. Men det känns verkligen inte som ledighet. Jag har haft en bedrövlig natt med ett hjärta som har studsat i otakt kombinerat med ångestattacker. Somnade inte förrän inpå småtimmarna och därefter blev det ingen skönhetssömn inte. Jag var helt slut i morse när väckarklockan ringde och jag fick studsa upp för att hinna till Sjukhuset i tid. Har varit inne på röntgen (fotleder och lungor), och känner mig minst sagt mörbultad. De har vridit ordentligt på lederna för att kunna ta bra bilder och mina stackars fötter känner verkligen av den oömma behandlingen.
Tillsammans med några koppar kaffe nu försöker jag uppbåda lite energi till att ta tag i mitt röriga hem. Lite påskfint ska det väl kunna bli innan lillasyster kommer från Åland på torsdag. Vi har skojiga planer för helgen, och en stor dos av alla fyra syskon är nog precis vad jag behöver just nu. Som jag längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar