Tårar & Hemligheter

Min kropp har varit i olag de sista veckorna. Förutom den förlamande tröttheten så stortjuter jag för allt och ingenting. Tårarna bara forsar, och jag vet inte riktigt varför. Hela jag är ett enda stort virrvarr av känslor (och snor). "Du är nog gravid" säger mina kära vänner, "det är hormonerna". Nä. Jag är inte på smällen, det vet jag bestämt. Möjligen övergångsåldern? (Uäh)

"Det är stress" säger sambon. Jaså? Har inte upplevt det så själv, men kanske har han rätt? För utåt sett är jag inte stressad, jobbet har gått rätt så bra och jag försöker att inte hetsa upp mig för småsaker. Den inre stressen däremot, den är i högsta grad verklig (särskilt med ett stundande bröllop att planera). För en gångs skull tänkte jag därför ta min sambo (och min söta Anna) på orden. Alla helgens planer är därför avbokade, alla utom en sak. En hemlis. En överraskning, till någon som verkligen förtjänar det. För kan ni förstå att han orkar leva med mig? Det måste verkligen vara äkta kärlek.